Att skriva i berättarform är jag riktigt, riktigt dålig på. Och långt blev det också. Men förlossningen var rätt lång. Från att vattnet gick till att min pojke är född, tog det ungefär 35 timmar. Men jag hade bara värkar i 31 :)


Det är fredagen den 23 januari och jag är på riktigt, riktigt dåligt humör. Jag har suttit i soffan exakt hela dagen och tittat på "Svenska Hjärtan". Längtar efter att Anders ska komma hem, vill ha pizza ju!
Klockan är kvart över fyra när jag reser mej ur soffan och vattnet går. Det var som om någon drog ur en propp och det rann rejält. Byxorna blev helt tokvåta. Jag skrattar högt. Äntligen!
Jag sätter mej på toaletten och ringer till Anders. Som står i duschen på jobbet och därför inte svarar. Ringer min mamma som är förvånansvärt lugn och tycker jag ska ringa förlossningen. Ringer förlossningen. Fortfarande sittandes på toaletten.
Förlossningen säger att det finns gott om plats och att jag kan få komma in när jag vill. Helst inom ett par timmar.
Anders ringer upp och jag berättar att det är dags. Anders säger att han ska skynda sej. Fast jag säger att jag måste ha en pizza först, så det lovar han att hämta upp på vägen.
Just nu mår jag jättebra! Är på toppenhumör och tycker allting är mycket spännande! Jag hade ju sagt till alla att fredagen var en bra födelsedag. Jag hade inga som helst värkar.
Anders kommer hem och slänger fram pizzan. Här! Ät! Fort! Jag äter. Och ler. Anders börjar vanka runt. Snart blir det bebis, säger han till sej själv. Pizzan tar slut. Kom nu, Fia! Nejnej, jag måste duscha först. Och borsta tänderna. Det är viktigt. Och så måste jag kolla igenom BB-väskan en gång till.






Sen bar det iväg. Lite smått besvikna var vi nog båda två, att vi inte fick köra i ilfart till BB :)

Kommer in. Vi får ett rum med tv och grejer. Dem sätter ctg.



Kvart i åtta har jag värkar med 5-7 minuters mellanrum och dem känns. Men vi är fortfarande på bra humör och har riktigt roligt där vi ligger och kollar på Lets Dance. Min barnmorska är underbar och vi har kul ihop.

Kvart i elva byter dem barnmorska och jag undersöks. Undersökningen gör riktigt, riktigt ont. Värkarna har avtagit och dem konstaterar att det nog inte blir någon bebis idag. Så jag får tablett och spruta att sova på. Men jag har värkar hela natten och sover inte många minuter. Anders får också en säng. Jag blir glad och lycklig utav morfinet och säger till Anders att jag älskar honom ungefär 15 miljoner gånger.

Morgon den 24 januari. Klockan 10 är värkarna jobbigare. Klockan 12 har det inte hänt någonting. Jag och Anders bestämmer oss för att traska iväg på en promenad. Kanske ta en lunch i Varberg.
Vi hann inte ens komma utanför dörrarna innan det började. Oj, vad ont det gjorde. Men promenera det skulle jag! Gick fem steg, tog en värk, gick sju steg, tog en värk. Gick två steg, tog en värk. Anders var en ängel som höll mej i sina armar vid varenda värk!






Halv två är vi tillbaka på förlossningen igen. Har värkar med 2-5 minuters mellanrum. Väldigt oregelbundna! Sätter mej i duschen. Sitter säkert där i någon timme.
Kommer ut, klär på mej och har jävligt ont! Får in en gåstol och Anders tvingar i mej yoghurt och saftsoppa.

Kräks.

Strax innan fem får vi ett förlossningsrum. Då är jag öppen 3-4 cm. Nästan ingenting! Får lavemang. Å jävlar vad roligt jag och Anders hade åt detta! :)
Jag har ont. Får lustgas. Å vad underbart! Nu blev det roligt igen!



Strax innan sju går vattnet på riktigt. Efter det gör det fruktansvärt jävla asont och jag skriker efter ryggbedövning. Den läggs 20.35 ser jag i anteckningarna här :) Själv trodde jag att klockan var närmare midnatt. 

Sen tar det tid. Jag har fruktansvärda värkar men ingenting händer. Anders är toppen! Han håller mej i handen och klappar mej på huvudet och tvingar i mej vätska hela tiden. Tyvärr spyr jag upp allting titt som tätt. 

Tjugo över tre nångång får jag akupunktur på innansidan av låren. Jag kände inget, men Barnmorskan sa att dem tog bra på mej. 


03.40 den 25 januari 2009 är den underbaraste, vackraste varelsen i världen född. Med handen på huvudet och navelsträngen runt fotleden. Gulsot och ett brutet nyckelben.  



Den absolut bästa dagen i mitt liv!