Idag har Hugo fått sina första vaccinationssprutor. Det var så hemskt. Så jävla hemskt. Han var så glad och han skrattade och pratade med Herr Igelkott i taket och han flirtade med barnmorskorna. Och så plötsligt fick han bara så ont. Så ont. Han skrek. Han skrek för kung och fosterland. Och jag försökte trösta, medans mina tårar bara rann.
Nu ligger han i sin vagga och myser. Han är alldeles varm. Min stackars, älskade Hugo. Min Hugobubbe som ingen, ingen ska få göra illa. 

Det gör ont i mammahjärtat idag.